Mindfulness

Jag fokuserar hårt på kost & motion, jag har mål, drömmar och visioner, vissa är tydliga, andra ligger och guppar på molnen, redo att falla när jag är redo att ta emot dom. I all den här fokuseringen kan jag glömma att bara stanna och vara i nuet. 

Nu har jag stannat och utför vad jag kallar för själaträning och hela jag fylls av så mycket tacksamhet att jag spricker. Tack till er alla som finns vid min sida, stöttar, motiverar och inspirerar, ni guld värda. Tänk att det finns så otroligt många och vackra personligheter. ♥

Att fokusera och köra all-in på sin kost och motion är kanon bra men lova mig att ni stannar upp ibland så att ni inte missar allt vackert omkring er. 

/Anneli

Tid

När jag kom hem reflekterade jag hur mycket tid jag förlorar på mina dagar. På sådant som inte är livsnödvändigt, all förlorad tid som går till spillo, till fördel till vad egentligen? Ett tydligt exempel är rökning, om jag röker 1cigg i timmen som tar 10minuter, då har jag kastat bort 2timmar på något som redan förkortar mitt liv. Ladda kaffebryggaren och vänta på att kaffet ska bli klart är typiskt dötid för mig. Det tar 10min, säg att jag gör det två gånger om dagen, då har jag förlorat 2timmar och 20minuter.

Kolla facebook, Instagram, och andra ställen på internet som inte tillhandahåller nyheter eller annan nödvändig information, det är nog också minst 1timme, då räknar jag med att jag "passar på" att kolla dom ställerna medan jag röker och vänta på kaffebryggaren. Så 3timmar och 20minuter är tid på en dag räknat mellan 06:45 på morgnen och 23:30 på kvällen som jag kastar bort. Hemska tanke! Rökningen är en riktigt killer, det är så dags att lägga av med den skiten!

Man kan hävda olika förutsättningar, möjligheter och liv, men jag står fast vid att det i grund och botten handlar om vilja och prioriteringar. Jag förstår att det är högst irriterade att läsa för vissa och säkert tänker många att jag är en oemtapisk och osympatisk människa men det är jag verkligen inte, tvärtom! Jag vet inte hur mångar gånger jag låg i soffan och var surtryne för att sambon sagt att jag kan ta mig ut, till gymmet, till badhuset, göra yoga, andra övningar hemma och jag svarade som en riktigt surkart "du förståååååååååååååår inte" - och nä, det fanns ingenting att förstå, punkt.

Nu är det såklart så att jag inte att jag har 3timmar och 20minuter samlat så att jag skulle kunna frigöra tiden i tex träna i stället, men om jag ska vara helt ärlig så finns det ännu mer tid som jag kan välja att prioritera (jobb, matlagning och andra hushållssysslor icke inräknat) och det gör jag. Jag har tiden för motion, för att jag prioriterar den.

Å andra sidan, vill man inte - så behöver man inte. Mina inlägg handlar inte om dig, dom handlar om mig, och det är därför jag tar mig friheten och skriva helt fritt vad jag tycker, tänker och känner. Kanske blir något inlägg en liten väckarklocka för någon "där ute" - kanske kan något av mina inlägg ge hopp, ge uppskov till drömmar och mål. Kanske är det så att min familj, mina vänner och bekanta uppskattar mina inlägg. Känner du dig träffad och det blir en negativ upplevelse är det mest troligt så att något av vad jag skrivit träffar precis där det ska träffa- för varför annars skulle det irritera?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur mycket tid lägger du ner på skitsaker?

253minuters träning denna vecka

Jag startade en grupp på facebook som jag skrev om i ett tidigare inlägg, i den gruppen startade jag en utmaning och det var att träna 100minter på 7dagar. Det klarade jag av med råge kan jag väl säga. Förutom på Funbeat, så registrerar jag min träning på Runkeeper. För dig som är nyfiken är det bara att klicka på länkarna för att se vad jag tränat.

I dag blev den mest intensiva dagen med två timmars aktivitet. Först 11km cykling, sen 3km promenad i skogen på geggia stigar sen nästan 10km cykling igen. Min puls pendlade mellan 140-175 under dessa två timmar. Puh, det känns att jag väger 108kg ska ni veta!

Jag åt två 1,5 mackor av märket carbzon (2,7kh/skiva) med ost och skinka, samt att jag åt en tallrik mini-fil med en bladning av olika bär. Jag borde ha klarat mig längre på den energin, men efter dom två timmarna kände jag mig helt sopslut verkligen. Jag måste se till att koka ett par ägg som jag kan äta om jag ska vara ute länge hädanefter, så jag får i mig något snabbt. Jag vill helst inte börja dricka protienshakes. Jag får hitta lösningar med snabbnäring att stoppa i mig dagar som dessa som är lchf:vänliga. Jag vill och tänker INTE stoppa i mig en massa snabba kolhydrater, det ska inte behövas. Punkt!

Bilden nedan är från idag på min älskade sambo som utmanar mig hela tiden. Tänk att han en gång i tiden var en rökande, soffpotatis? Jag är så jäkla stolt över honom! Nu älskar han löpning, speciellt i skogen där han kan utforska alla små stigar.

Hejdå fina, vita promenad skor, hej skitiga "gå i skogen"-skor.
 

Jag var super sugen på Max, men vi har inget Max i vår lilla stad så vi fick ta Max hem till oss.
På bilden, färdiga hamburgare från ICA, med Rub med smaken rostad vitlök på, salladsblad, pommesdressing och rödlök, samt kålrotsstrips som jag gjorde första gången i dag. Klart godkänt alternativ till Max! :)

Nu ska jag kika på lite serier innan jag får gå och sova. Men innan jag säger hejå: jag har döpt om gruppen på facebook till "Träningsglädje" och vi startar en ny Utmaning kommande vecka,(v 20, 13-19/5) 175 Sit-ups, välkommen in :)

Begränsningar

Överallt omkring mig hör och ser jag allt tydligare allas ursäkter till varför man inte kan motionera. Jag har inte råd, jag har barn, jag har inga skor/kläder, jag har inte tid, jag är trött, jag har ont - listan kan göras lång. Tack vare alla dessa ursäkter går samma människor upp i vikt, får en sladderkropp, tappar tron på sig själv, blir negativa och rent ut sagt jäkligt gnälliga och bittra.

Jag har varit den människan. Jag vet hur enkelt det är att fara med dessa ursäkter. Nu är jag dock på den andra sidan, där jag väljer att sluta tycka synd om mig själv. Där dom tidigare ursäkterna inte håller. Jag vill inte vara den feta, negativa, icke trovärdiga människan. Min sambo har alltid sagt: du kan om du vill.

Och det kan du med!

Jag har min högst irriterande hälsporre, den begränsar mig rätt kraftigt i min vardag, men istället för att ligga och tycka synd om mig själv lär jag mig att anpassa min motion, jag vill (i bland för mycket) därför kan jag. Alla ursäkter som jag for med förut känns nästan skrattretande idag, till och med lite pinsamma.

Ursäkter begränsar och varför vill man begränsa sig själv?